Här sitter jag i godan ro och titta på ett avsnitt av Castle när telefonen ringer.  När jag ser att det var från dotterns skolan var jag säker på att det var hon som ringde och ville fråga om hon kunde leka med en kompis, men döm om min förvåning när det är Ebbas lärare som ringer. 

Det visar sig att när de hade matte ramlade det ner en lus på dotterns papper .en LUS !!!

Visst har det funnits i klassen och vi har kammat men inte hittat något. Nu blir det till att bege sig til apoteket och köpa lusmedel och sen kamma, kamma och kamma...

Hopps bara att vi andra har klarat oss, men måste erkänna att det kliar lite överallt just nu :-)

Vet inte om det är jag som är överbeskyddande men jag tror inte det..

Det som jag reagerade på i morse, och har gjort vid flera tillfällen, det är hur man kan låta sina små barn gå till skolan själva.

Min son går i 2:an och skolan som han går på är en F-3 skola.  Det händer i stort sett varje morgon att jag ser barn som går i 2:an altså 8 år gå eller cykla sjäva till skolan. Hur tänker man då som förälder...till saken hör att för att komma till skolan så måste du korsa E22:an, visst det är 30 förbi skolan men vilken lastbilschafför håller det...inte ens föräldrar som just lämnat sitt barn gör det. 

Jo, det finns en gångbro, men den kan man inte ta om man har en cykel. Då måste man gå över vägen och där man gör det är det inte ens ett övergångställe...I morse var den ett barn som kom gående och inte tog bron utan gick över vägen.. borde man itne som förälder vara orolig över sitt barn då? 

Det kan ju vara så att man litar på sitt barn att det klarar av att gå själv, men det är ju inte bara det som saken beror på.

En sak som hände mig och min son en gång när vi skulle gå över ( vi cyklar alltid) Så stannade en bilist och släpte över oss, men bilen som kom från andra håller gasade på och jag fick dra i min sons ryggsäck för att dra honom tillbaka och inte bli påkörd...